Tillsammans
- för allas rätt att höra till
Varför är det här viktigt?
Det här är viktigt på riktigt!
Hej främlings dröm är att alla ska må bra och ha värdefulla relationer och nätverk. Så ser samhället inte ut. Det finns många som får kämpa för att hitta sätt att höra till. Det finns också många som är omedvetna om att vissa kämpar, och så finns det några få som faktiskt inte håller med om alla människors lika värde. Rasism och diskriminering finns i hela samhället. Därför måste också vi på Hej främling vara öppna för att lyssna och lära, utvecklas och vilja leva som vi lär – så att alla känner att vår verksamhet är en plats att höra till.
Tillsammans – våra erfarenheter
Under 2022-2023 fick vi genom MUCF projektstöd för att arbeta mot rasism och diskriminering. Vårt projekt fokuserade på förståelse och nyfikenhet, dialog genom modiga samtal och verktyg som gör att vi blir bättre tillsammans. Projektet ledde till att våra medarbetare kände sig tryggare att prata om diskriminering, i högre grad såg diskriminering och fann fler sätt att hantera diskriminering. Materialet och övningarna på denna sida används idag inom Hej främling och är fria att användas för alla.
Från microaggression till microhandlingar
En microaggression är en kommentar, handling eller attityd, ofta omedveten, som kan upplevas som nedvärderande eller exkluderande för en person. Det kan handla om ordval, kroppsspråk eller antaganden som bygger på fördomar. Små händelser kan påverka mycket över tid.
En microhandling är det motsatta, ett medvetet och empatiskt agerande i vardagen som bidrar till inkludering, trygghet och tillhörighet. Det kan vara att lyssna aktivt, stå upp för någon i en utsatt situation, eller att ställa öppna frågor utan att anta något om den andres bakgrund eller erfarenhet.
Vi behöver alla våga göra mer. Samtidigt måste det vara upp till den som utsatts att avgöra hur situationen upplevs och vad som är ett önskat bemötande. Att lyssna in och vara ödmjuk inför andras upplevelser är avgörande för att skapa en miljö där alla känner att de hör till.
Utanförskap, mellanförskap och innanförskap
Utanförskap uppstår när en person eller grupp systematiskt ställs utanför gemenskap, inflytande eller resurser. Det kan visa sig i form av ensamhet, arbetslöshet, diskriminering eller brist på tillgång till trygga sociala sammanhang.
Innanförskap handlar om att känna sig trygg, respekterad och delaktig – att vara en del av ett sammanhang där ens röst räknas och där man får vara den man är.
Mellanförskap beskriver erfarenheten av att stå med ena foten i två eller flera världar men inte känna sig helt hemma i någon. Det är en vanlig erfarenhet hos personer som lever med flera kulturella eller språkliga identiteter. Det kan uppstå i generationsskillnader eller personer födda i olika länder.
I både utanförskap och mellanförskap kan minoritetsstress spela in. Minoritetsstress är den ökade psykiska och emotionella belastning som kan uppstå när man tillhör en grupp som riskerar att utsättas för fördomar eller diskriminering.
Att inte se hudfärg, kön eller andra diskrimineringsgrunder, vilket kan kallas färgblindhet, kan i vissa fall göra att modiga samtal inte blir av. För att kunna förstå varandra bättre behöver vi våga prata om dessa frågor, alltid med respekt, och bara när det är relevant och önskat. Det handlar om att skapa utrymme för olika erfarenheter. Det handlar inte om att tala om någon utan att tala med varandra.
Vad är diskriminering?
Lär dig känna igen de sju diskriminerings-grunderna.
Vi kan se samhället som ett hus. Vissa har nycklar till fler rum i huset än andra, beroende på normer. Det gör att vissa har fler privilegier än andra. Diskriminering utgår från de sju diskrimineringsgrunderna som är:
Enligt lagen finns det två kön, kvinna eller man. Kön som grund för diskriminering betyder att man inte får behandla någon sämre på grund av deras kön. Detta gäller också den som planerar att ändra eller som har ändrat kön.
Könsidentitet handlar om hur en person känner sig på insidan. Könsuttryck handlar om hur en person uppfattas av andra, genom exempelvis kläder. Könsidentitet eller könsuttryck som diskrimineringsgrund betyder att man inte får behandla någon sämre på grund av detta.
Etnisk tillhörighet handlar om exempelvis nationalitet eller bakgrund, som hudfärg, kultur eller språk. Alla människor har minst en etnisk tillhörighet, men vissa personer har flera. Etnisk tillhörighet som grund för diskriminering betyder att man inte får behandla någon sämre på grund av exempelvis hudfärg eller nationalitet.
Det finns många olika religioner som människor tror på. De stora världsreligionerna är kristendom, islam, hinduism, buddism och judendom. Vissa tror på ateism (att det inte finns någon gud) eller agnosticism (att ingen vet vad som finns eftersom det inte går att bevisa). Till religion och tro räknas inte politik eller filosofiska värderingar. Religion som grund för diskriminering betyder att man inte får behandla någon sämre på grund av sin tro.
En människa kan ha en funktionsnedsättning, till exempel att de hör sämre eller inte kan gå. Det kan göra livet svårare ibland beroende på vilken miljö man är i. Det finns också funktionsnedsättningar som inte syns på kroppen. Det kan exempelvis vara att man behöver extra hjälp för att förstå saker, koncentrera sig eller sitta still.
Med sexuell läggning menas att en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Man kan vara homosexuell (kär i samma kön), heterosexuell (kär i motsatt kön) och bisexuell (kär oavsett kön) och diskrimineringslagen förbjuder diskriminering mot alla former av sexuell läggning.
Vilka som blir diskriminerade på grund av ålder är olika beroende på situation. Det är den enda grund för diskriminering där alla människor ingår då lagen säger att ålder är “uppnådd livslängd” – alltså hur länge man levt.
Verktygslåda för inkludering
Vi har lärt oss mycket som vi gärna vill dela med oss av. Under projektet så har vi arbetat fram ett material som hjälper oss att prata om diskriminering. Materialet används internt inom Hej främling men är fritt att använda för alla som har ett behov av att prata om eller lära sig mer om diskriminering.
Som en del av projektet arbetade vi fram en kortlek som heter Hej inkludering. Kortleken uppmuntrar till modiga gruppsamtal om diskriminering och består av 40 diskussionskort om de sju diskrimineringsgrunderna.
En kortlek kostar 250 kr. Du beställer kortleken genom att maila oss på info@hejframling.se
Som en del i att stärka våra initiativtagare ordnar vi återkommande träffar där vi bland annat tränar på att se och hantera diskriminering. Använd gärna vår workshophandledning där du finner övningar och vägledning. Handledningen laddar du ner här.
- “Om rasism – och vägen framåt” av Seher Yilmas
- “Flyktingar” av Viet Thanh Nguyen
- “En dag ska jag bygga ett slott av pengar” av Evin Ahmad
- “Americanah” av Chimamanda Ngozi Adichie
- “Blir du ledsen om jag dör?” av Nicholas Lunabba
- “Frågor jag fått om Förintelsen” av Hédi Fried
- “Paradiset ligger under mammas fötter” av Gina Dirawi
- “9 Liv” av Ralf Novak Rosengren och Anita Santesson
- “Torka aldrig tårar utan handskar. 1, Kärleken” av Jonas Gardell
- “Stöld” av Ann-Helén Laestadius
